Martin
2006-07-15, 10:35
I bland så kan det vara svårt att veta vad som gäller vid gamla gruvhål. Vem är ansvarig?
Vilka lagar gäller?
Vi tog kontakt med Bergmästare Jan-Olof Hedström på Bergsstaten för att reda ut begreppen.
Detta är vad han skriver:
På flera ställen i vårt land finns gamla gruvhål som är lämningar av för länge sedan nedlagda gruvor. Den som ägde gruvan, ett företag eller en privatperson, finns inte längre.
Det är viktigt att veta att vad som återstår av en gruva kan vara en fornlämning. Enligt
lagen om kulturminnen (1988:950) är det förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd rubba, ändra eller skada en fornlämning.
Följande är en information om de ansvarsförhållanden som gäller för stängsel runt gamla gruvhål om dessa kan vara en fara för människor eller djur.
De gruvhål som avses här är sådana som det inte längre finns någon gällande gruvrätt för. Om ett utmål eller en bearbetningskoncession däremot skulle gälla och marken är anvisad för gruvverksamhet är det gruvans innehavare som bär ansvar för stängsel enligt 5 kap. 9 §
minerallagen (1991:45).
För äldre gruvhål, där någon sådan gruvinnehavare inte finns, är ansvarsförhållandena inte lika klara. I stort sett kan dock sägas att följande gäller.
Att en gruvrättighet har upphört innebär att marken har återgått till fastighetsägaren. Denne har alltid ett förstahandsansvar för sådana faror för människor eller djur på hans fastighet som människor åstadkommit. Det ansvaret följer av allmänna rättsprinciper oavsett om farorna föranleds av gamla gruvhål eller annat.
Kommunerna har enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) en skyldighet att främja olycks- och skadeförebyggande verksamhet.
Staten har också ett ansvar just beträffande gamla gruvhål. Det ansvaret åligger länsstyrelsen och polisen. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 januari 1956 (Inrikesdepartementet) får nämligen på statsverkets bekostnad anordnas stängsel kring ett övergivet gruvhål om uppenbar fara för människor eller husdjur föreligger. Stängslet skall ha till huvudsakligt ändamål att tydligt utmärka faran. Det åligger polismyndigheten att utreda ärendet och bekosta utförandet. Länsstyrelsen har att besluta och ombesörja utförandet. 1956 års beslut är ej upphävt eller ändrat sedan tillkomsten. Det finns emellertid ett utredningsförslag numera om att polisen ska befrias från stängselansvaret. Men det dröjer troligen till åtminstone år 2004 innan det bestämts hur det blir med den saken.
Den praxis som nu kan sägas gälla vid tillämpningen av beslutet från år 1956 är denna.
Polismyndigheten bör, som utredare, arbeta fram en praktisk lösning i vilken markägaren, kommunen, polismyndigheten själv och länsstyrelsen tar var sin del. Ibland kan det vara möjligt att arbetet med att bygga stängslet kan utföras som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Vilka lagar gäller?
Vi tog kontakt med Bergmästare Jan-Olof Hedström på Bergsstaten för att reda ut begreppen.
Detta är vad han skriver:
På flera ställen i vårt land finns gamla gruvhål som är lämningar av för länge sedan nedlagda gruvor. Den som ägde gruvan, ett företag eller en privatperson, finns inte längre.
Det är viktigt att veta att vad som återstår av en gruva kan vara en fornlämning. Enligt
lagen om kulturminnen (1988:950) är det förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd rubba, ändra eller skada en fornlämning.
Följande är en information om de ansvarsförhållanden som gäller för stängsel runt gamla gruvhål om dessa kan vara en fara för människor eller djur.
De gruvhål som avses här är sådana som det inte längre finns någon gällande gruvrätt för. Om ett utmål eller en bearbetningskoncession däremot skulle gälla och marken är anvisad för gruvverksamhet är det gruvans innehavare som bär ansvar för stängsel enligt 5 kap. 9 §
minerallagen (1991:45).
För äldre gruvhål, där någon sådan gruvinnehavare inte finns, är ansvarsförhållandena inte lika klara. I stort sett kan dock sägas att följande gäller.
Att en gruvrättighet har upphört innebär att marken har återgått till fastighetsägaren. Denne har alltid ett förstahandsansvar för sådana faror för människor eller djur på hans fastighet som människor åstadkommit. Det ansvaret följer av allmänna rättsprinciper oavsett om farorna föranleds av gamla gruvhål eller annat.
Kommunerna har enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) en skyldighet att främja olycks- och skadeförebyggande verksamhet.
Staten har också ett ansvar just beträffande gamla gruvhål. Det ansvaret åligger länsstyrelsen och polisen. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 januari 1956 (Inrikesdepartementet) får nämligen på statsverkets bekostnad anordnas stängsel kring ett övergivet gruvhål om uppenbar fara för människor eller husdjur föreligger. Stängslet skall ha till huvudsakligt ändamål att tydligt utmärka faran. Det åligger polismyndigheten att utreda ärendet och bekosta utförandet. Länsstyrelsen har att besluta och ombesörja utförandet. 1956 års beslut är ej upphävt eller ändrat sedan tillkomsten. Det finns emellertid ett utredningsförslag numera om att polisen ska befrias från stängselansvaret. Men det dröjer troligen till åtminstone år 2004 innan det bestämts hur det blir med den saken.
Den praxis som nu kan sägas gälla vid tillämpningen av beslutet från år 1956 är denna.
Polismyndigheten bör, som utredare, arbeta fram en praktisk lösning i vilken markägaren, kommunen, polismyndigheten själv och länsstyrelsen tar var sin del. Ibland kan det vara möjligt att arbetet med att bygga stängslet kan utföras som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.