Daniel
2006-06-15, 20:48
Det tog ett tag men nu är den här! Efter att jag fått många frågor och funderingar på det här med material och bearbetning så bestämde jag mig för att börja skriva igen. En sak som jag själv funderade mycket på innan jag själv började bygga var just hur en o-ring fungerar och hur den ska monteras. Här försöker jag sprida den kunskap som jag själv besitter i detta mytomspunna ämne.
Hitta material
Detta är något som jag borde ha tagit upp i del 1 av lampskolan men bättre sent än aldrig. Att få köpa material av t.ex. en metalleverantör är inte så svårt. Nackdelen är att du oftast måste köpa i större kvantiteter än du är intresserad av. Rör tex. säljs oftast i 6meters längder. Du kan självklart få det kapat i mindre längder men då tillkommer ofta en kapningsavgift på 100-350:- +moms. Sedan måste man kanske betala en fraktkostnad på 150:- plus emballage på 90:-. Ja, nu blir din lilla halvmetersstump aluminiumrör ganska dyrt. Ska du bara ha en liten bit rör, plattjärn, plåt eller vinkel så försök istället att uppsöka en verkstad som använder din typ av material. Även fast den mekaniska verkstaden inte ser ut att använda det material som du söker så brukar de ha ett ganska brett lager med diverse olika material och dimensioner. Pratar man lite snällt med någon gubbe på golvet så brukar det alltid gå att ordna fram något. Nackdelen är att det kan vara svårt att finna de exakta dimensionerna om du vill ha något utöver standardmåtten. Mindre firmor är ofta mera hjälpsamma än större och gå aldrig in till slippsnissarna på kontoret och frågar om du kan få köpa en liten rörstump för svaret blir nästan alltid, NEJ!. Ett populärt betalningssätt är att be om att det får gå till deras fikakassa. Detta gör att de slipper skriva jobbiga kvitton och att de plötsligt blir lite mera motiverade att hjälpa dig igen.
Aluminiumpriser
200:- för ett halvmeters rör i aluminium är ett lagom pris. Är det ett grovt rör runt ca 100mm i diameter och en godstjocklek på ca 5mm så kan priset stiga upp till 300:-. Rostfria rör ligger i ungefär samma prisklass men då med mindre godstjocklek. Rostfria rör kan man även få tillverkat efter egna dimensioner. Jag själv har fått ett rör tillverkat i syrafast stål med en diameter på 94mm, godstjocklek 1,5mm, längd 63cm och ett pris på 560:- +moms. Ett riktpris för inköp av aluminium i hela längder är ca 60-80:-/kg +moms även om det kan variera beroende på kvalitet.
Bearbeta material
/gallery/files/3/PICT0010_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=364)För dig som inte kärleksfullt kan smeka din egen svarv varje kväll så finns det andra alternativ. Antingen går du till en lycklig svarvägande kompis eller så anlitar du en verkstad. Det finns många verkstäder som är hjälpsamma bara man tar dem på rätt sätt. Aluminium är också ett tacksamt material att arbeta i och det är något som alla verkstadsarbetare klarar av. Sämre är det om du använder rostfritt- eller syrafaststål som är mycket hårdare och svårare att arbeta i. Priset för svarvning kan vara mycket varierande och här gäller samma ”fikakassan” regler som man använder när man vill köpa material. Vill du bli populär och kanske få dem att hjälpa dig igen så se till att du har gott fikabröd med dig när du hämtar grejerna. Mutorna ska självklart betalas utöver den överenskomna betalningen! Detta gör även att du får ett bättre pris nästa gång du tittar in för att terrorisera dem med nya arbeten.
Aluminiumkvalitet
Aluminium finns i en uppsjö av olika kvalitet/legeringar. Här tar jag upp några av de vanligaste legeringarna som man hittar ute på marknaden. Själv använder jag mest EN 5754 i den mån det går att få tag på. När legeringen EN 5754 inte finns för den profilen jag önskar så brukar jag använda EN 6063 eller EN 6082. Dessa två legeringar fungerar nästan lika bra i undervattens konstruktioner. Testade EN 6063 med över 100st nedsänkningar i mycket salt vatten där varje nedsänkning varade i ca 2 timmar. Detaljen som testades var nästan helt opåverkad efter avtvättning från salt. Det enda märkbara var att den fått en lite mera gråmatt yta, dock ej av betydande roll och knappt märkbart. Ett test har även gjorts med en detalj nedsänkt halvvägs i saltvatten i över 800 timmar. Resultatet blev att den fick en lite mera gråmatt yta på den del som varit under vattnet. Vid vattenlinjen märktes en större påverkan och en viss korrosion kunde påvisas. Detta kan förklaras med att i vattenlinjen kommer syret i luften i kontakt med saltvattnet. Kombinationen syre och salt gör att det bildas oxider som sedan gör små gropar i materialet (enkelt förklarat). Vad kan vi då dra för slutsats av dessa små tester? Själv tycker jag att legering EN 6063 och EN 6082 är fullt dugliga till att bygga med. Dyker du mest i sötvatten så är det inga som helst problem. Är man orolig för att saltvattnet ska börja förstöra din lampa efter flera hundra dyk så kan du alltid skölja av den med sötvatten innan du slänger ner den i dykväskan.
EN 5754 Legering med hög korrosionsbeständighet och svetsbarhet, relativ god formbarhet, skärbarhet och hållfasthet. Lämplig för saltvatten och marin miljö. Vanlig legering i tjockare plåt för maskindetaljer och tunnare plåt där högre hållfasthet erfordras. Denna kvalitet är dyrare än de flesta andra men är den som är mest användbar till att bygga undervattensdetaljer som lampor och liknande.
EN 5083 Likvärdig med legering 5754 men med något bättre spånbrytning. Lite svårare och dyrare att få tag på än 5754.
EN 6061 Legeringen är värmehärdbar, formbar och kan svetsas. Korrosionsbeständigheten är mycket god och i saltvatten tom bättre än ren aluminium. Legeringen används till bla hydralrör, vingspetsar och pga den goda saltvattensbeständigheten ofta i sjöflygplan. Bockbarheten är extremt god. Svår och dyr att få tag på.
EN 6063 Den vanligaste legeringen för strängpressade profiler. Används till konstruktioner som fordrar god hållfasthet och ytfinish. Ändvänds mycket i profiler för fönster, dörrar, inredningsdetaljer och elektronikchassi. En billig legering som är lätt att få tag på. Likvärdig med 6082
EN 6082 En bra legering där högra krav ställs på hållfasthet och skärbarhet. Förekommer i både plåt, stång och profiler. Används i bärande detaljer med krav på god ytfinish efter anodisering. Inbyggda spänningar kan förekomma i valsade produkter. En billig legering som är lätt att få tag på. Likvärdig med 6063.
I tabellen kan du överföra EN(europa) standard till SS(svensk) standard samt se olika legeringars egenskaper.
/gallery/files/3/Kvalitetstabell_500.jpg (/gallery/showimage.php?i=354)
/gallery/files/3/oringsmatt_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=363)
O-ringar
En o-ring är en ring med ett cirkulärt tvärsnitt. O-ringen mäts med invändig diameter(d1) och tvärsnittets diameter(d2). Den går att köpa i nästan alla olika dimensioner och storlekar så att den kan passa alla olika applikationer. O-ringen finns att köpa i olika material såsom nitrit(NBR), neopren (CR) och diverse andra specialmaterial. Det vanligaste/billigaste materialet är helt klart nitrit (NBR). NBR har en temperaturtålighet på ca -30 till +110 grader och fungerar utmärkt till lampor och liknande. Prisexempel på o-ringar är ca en krona för en på ca 15x2mm, 15:- för en på 100x3mm.
O-ringsmontering
/gallery/files/3/oringpressad_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=360) För att din lampa ska hålla tätt så krävs det att o-ringen har ett visst förtryck. Styrkan på förtrycket behöver inte vara speciellt kraftigt utan bara så att o-ringen lätt pressas ihop och får kontakt med båda ytor. Stor kraft är dock ingen nackdel. 10kg förtryck på en 100x2,8mm o-ring har fungerat mycket bra för mig. Är o-ringen obelastad så kommer tätningen att läcka, speciellt om trycket kommer smygande som vid dykning. Volymen av o-ringsspåret bör vara ca 25% större än volymen på o-ringen. Ett rektangulärt spår är det absolut bästa. Detta för att den ska kunna röra på sig och eventuellt kunna expandera vid värme. Viktigt är också att det inte är grader på kanterna som kan skada o-ringen. Slipa gärna av dem lite lätt med ett sandpapper efter att du svarvat/fräst ditt spår. Under belastning (tryck) får spalten inte vara för stor utan bör vara mindre än 25% av o-ringens tvärsnitts diameter(d2).
/gallery/files/3/oringspardjup_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=361)Djupet på spåret(t1) varierar lite beroende på o-ringens diameter(d2). Det är ganska viktigt att spåret får rätt djup. Bredden på spåret(b1) är däremot lite mindre viktigt och det är inte katastrofalt om det inte blir exakt rätt på en tiondels mm bara det inte blir för litet.
Hur man får det tätt
Det finns många olika sätt att montera o-ringen på för att få det tätt men den fungerar nästan alltid på samma sätt. Det finns många teorier om hur många o-ringar man behöver för att få en säker tätning. Vissa säger att man ska ha dubbla o-ringar för att det ska vara riktigt säkert men själv tycker jag att det är mera ett försäljningstrick. En enkel o-ring av simplaste modell i ett enkelt spår håller för tryck över 300bar vilket motsvarar ett djup på ca 3km i vatten! Det enda som krävs är att den ska vara hel, ren och mycket lätt insmord med o-ringsfett. Se även till att alla tätningsytor som o-ringen kommer i kontakt med är rena, utan repor och mycket lätt infettade. Någon sa en gång till mig att ju mindre o-ring desto högre tryck tål din konstruktion. Stämmer detta? Nej, inte riktigt men det blir hellre inte bättre med en för stor o-ring. Rätt o-ring på rätt plats är det bästa. Men vad är det då som bestämmer dimensionen? En regel jag brukar använda är att desto sämre precision och material som flexar ju grövre o-ring använder jag. I plastmaterial som HDPE och liknande material bör man ha ganska grova ringar ca 4-6mm om man ska tillverka typ lampa eller skoter. I mera icke flexande material som stål och aluminium kan man gå ner i storlek 2-3mm. Vid små konstruktioner så används oftast små o-ringar då precisionen i konstruktionen blir mycket hög. Tittar man på tex. skotrar vid o-rings tätningen vid dess kropp (tillverkad i HD plast) så hittar man oftast 310x6mm o-ringar. Däremot om man tittar på en regulator på en högtrycksingång så sitter där en o-ring på 8x1mm. O-ringens diameter bör vara lite mindre än spåret den ska sitta så att den sitter på plats vid ett utvändigt spår. Är spåret invändigt så ska o-ringen vara lite större i diameter än det spåret du tänker använda dit utav men tänk då på att det är o-ringens ytterdiameter du måste räkna med.O-ring obelastad./gallery/files/2/oringispar_small.jpg (/gallery/showimage.php?i=368)O-ring belastad med tex. ett lock. Kallas också statisk tätning (konstant tryck)./gallery/files/2/oringmedlocketpa_small.jpg (/gallery/showimage.php?i=369) O-ring belastad med tex. ett lock och ett yttre tryck. Typiskt utseende på en o-ring sittandes på en undervattenslampa. Kallas också dynamisk tätning då den tätar med hjälp av det yttre varierande trycket.
/gallery/files/2/oringmedtryck_small.jpg (/gallery/showimage.php?i=370)
/gallery/files/3/oringaxeliellellerradie_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=356)Bilden visar en typisk konstruktion av en batterikanister till en dyklampa med olika typer av tätning. Detta är bara några exempel på hur man kan montera o-ringen. Alla tre av dessa konstruktioner fungerar mycket bra.
Kanister 1
Tätningen kräver att du har tillräckligt tjock godstjocklek så att det inte blir för tunt i kanterna runt o-ringen. Denna modell håller även mycket av smutsen borta från o-ringen. För dig som funderar på denna modell och vill ha dubbla tätningar så prova att kombinera den med en ”Kanister 2” tätning.
Kanister 2
Tätningen som inte är beroende av godstjockleken på röret. Passar mycket bra för dig som bygger i rostfritt stål. Här kan man variera precisionen mellan kanister och lock (hög precision liten o-ring, dålig precision större o-ring). Denna modell håller även mycket av smutsen borta från o-ringen. Det pratas mycket om denna modell som ofta sitter på olika lampor antingen som enkel eller dubbel (två spår och två o-ringar).
Kanister 3/gallery/files/3/oringtrycksattlock_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=362)
En mycket enkel tätning att tillverka då du inte behöver tänka på storleken på något spår. Locket hjälper också till att täta lite extra då det har en stor yta som sedan samlas på den mindre o-ringen. Desto djupare du dyker desto tätare blir din lampa. Nackdelen är att smuts kan komma in på o-ringen men den ska ju ändå rengöras och fetas in när du öppnat locket. Så länge den är stängd så gör smutsen på utsidan ingen skada. För dig som funderar på denna och vill ha dubbla tätningar så prova att kombinera den med en ”Kanister 2” tätning.
Kanisterlock i aluminium med en enkel o-ringstätning.
Undervattenshus till videokamera med dubbla o-ringar.
Undervattensskoter där kroppen tätas med en enkel o-ringstätning.
Feedback!
Jag önskar mera åsikter från er som bygger, tänker bygga eller bara läser. Idag har jag bara fått respons från några få läsare av över tusen läsningar. Skriv gärna var du tycker, bra eller dåligt, funderingar eller förbättringar. Det är sånt som får mig att vilja fortsätta med dessa artiklar. Du kan mejla mig privat eller lägg in en kommentar längst ner på sidan.
Kommer det ett nästa nummer av Lampskolan??
Svaret är… JA! Självklart kommer det en lampskolan 5 men jag kan inte säga när. Jag skriver när jag får inspiration och tycket det är kul. Det är otroligt roligt att bygga och klura på lösningar. Du kommer själv att lära dig mycket nyttigt på ditt bygge. Vill du bara ha en billig lampa så gå och köp en färdig!
Ofta får jag frågan om jag säljer delar eller säljer färdigbyggda lampor. Oftast säljer jag själv inte lösa delar då det bara skulle ta en massa tid för mig att skicka smådelar över hela Sverige. Jag försöker istället att lägga ut namnen på företagen som jag handlar av så att ni kan beställa själva. Vissa delar är mycket svåra att få tag på som privatperson och kräver ofta att man kan skaffa ett kundnummer och beställer i storpack, t.ex. kabelföringar beställs i 100pack… men ibland kan man även prata snällt och lyckas få beställa i brutna förpackningar. Fikabröd är här en beprövad metod/muta för att få berörda personer att göra det som normalt verkar vara omöjligt.
En färdigbyggd lampa kan jag leverera även om det ibland är lång leveranstid på dem. Jag jobbar mycket och är endast hemma över helgerna då därför kan både lamptillverkningen och mailsvarandet ta lite tid ibland.
Lampskolan del 1 (http://baggbodykarna.org/showthread.php?t=68)
Lampskolan del 2 (http://baggbodykarna.org/showthread.php?t=70)
Lampskolan del 3 (http://baggbodykarna.org/showthread.php?t=71)
LampFAQ (http://baggbodykarna.org/faq.php?faq=lampfaq)
Hitta material
Detta är något som jag borde ha tagit upp i del 1 av lampskolan men bättre sent än aldrig. Att få köpa material av t.ex. en metalleverantör är inte så svårt. Nackdelen är att du oftast måste köpa i större kvantiteter än du är intresserad av. Rör tex. säljs oftast i 6meters längder. Du kan självklart få det kapat i mindre längder men då tillkommer ofta en kapningsavgift på 100-350:- +moms. Sedan måste man kanske betala en fraktkostnad på 150:- plus emballage på 90:-. Ja, nu blir din lilla halvmetersstump aluminiumrör ganska dyrt. Ska du bara ha en liten bit rör, plattjärn, plåt eller vinkel så försök istället att uppsöka en verkstad som använder din typ av material. Även fast den mekaniska verkstaden inte ser ut att använda det material som du söker så brukar de ha ett ganska brett lager med diverse olika material och dimensioner. Pratar man lite snällt med någon gubbe på golvet så brukar det alltid gå att ordna fram något. Nackdelen är att det kan vara svårt att finna de exakta dimensionerna om du vill ha något utöver standardmåtten. Mindre firmor är ofta mera hjälpsamma än större och gå aldrig in till slippsnissarna på kontoret och frågar om du kan få köpa en liten rörstump för svaret blir nästan alltid, NEJ!. Ett populärt betalningssätt är att be om att det får gå till deras fikakassa. Detta gör att de slipper skriva jobbiga kvitton och att de plötsligt blir lite mera motiverade att hjälpa dig igen.
Aluminiumpriser
200:- för ett halvmeters rör i aluminium är ett lagom pris. Är det ett grovt rör runt ca 100mm i diameter och en godstjocklek på ca 5mm så kan priset stiga upp till 300:-. Rostfria rör ligger i ungefär samma prisklass men då med mindre godstjocklek. Rostfria rör kan man även få tillverkat efter egna dimensioner. Jag själv har fått ett rör tillverkat i syrafast stål med en diameter på 94mm, godstjocklek 1,5mm, längd 63cm och ett pris på 560:- +moms. Ett riktpris för inköp av aluminium i hela längder är ca 60-80:-/kg +moms även om det kan variera beroende på kvalitet.
Bearbeta material
/gallery/files/3/PICT0010_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=364)För dig som inte kärleksfullt kan smeka din egen svarv varje kväll så finns det andra alternativ. Antingen går du till en lycklig svarvägande kompis eller så anlitar du en verkstad. Det finns många verkstäder som är hjälpsamma bara man tar dem på rätt sätt. Aluminium är också ett tacksamt material att arbeta i och det är något som alla verkstadsarbetare klarar av. Sämre är det om du använder rostfritt- eller syrafaststål som är mycket hårdare och svårare att arbeta i. Priset för svarvning kan vara mycket varierande och här gäller samma ”fikakassan” regler som man använder när man vill köpa material. Vill du bli populär och kanske få dem att hjälpa dig igen så se till att du har gott fikabröd med dig när du hämtar grejerna. Mutorna ska självklart betalas utöver den överenskomna betalningen! Detta gör även att du får ett bättre pris nästa gång du tittar in för att terrorisera dem med nya arbeten.
Aluminiumkvalitet
Aluminium finns i en uppsjö av olika kvalitet/legeringar. Här tar jag upp några av de vanligaste legeringarna som man hittar ute på marknaden. Själv använder jag mest EN 5754 i den mån det går att få tag på. När legeringen EN 5754 inte finns för den profilen jag önskar så brukar jag använda EN 6063 eller EN 6082. Dessa två legeringar fungerar nästan lika bra i undervattens konstruktioner. Testade EN 6063 med över 100st nedsänkningar i mycket salt vatten där varje nedsänkning varade i ca 2 timmar. Detaljen som testades var nästan helt opåverkad efter avtvättning från salt. Det enda märkbara var att den fått en lite mera gråmatt yta, dock ej av betydande roll och knappt märkbart. Ett test har även gjorts med en detalj nedsänkt halvvägs i saltvatten i över 800 timmar. Resultatet blev att den fick en lite mera gråmatt yta på den del som varit under vattnet. Vid vattenlinjen märktes en större påverkan och en viss korrosion kunde påvisas. Detta kan förklaras med att i vattenlinjen kommer syret i luften i kontakt med saltvattnet. Kombinationen syre och salt gör att det bildas oxider som sedan gör små gropar i materialet (enkelt förklarat). Vad kan vi då dra för slutsats av dessa små tester? Själv tycker jag att legering EN 6063 och EN 6082 är fullt dugliga till att bygga med. Dyker du mest i sötvatten så är det inga som helst problem. Är man orolig för att saltvattnet ska börja förstöra din lampa efter flera hundra dyk så kan du alltid skölja av den med sötvatten innan du slänger ner den i dykväskan.
EN 5754 Legering med hög korrosionsbeständighet och svetsbarhet, relativ god formbarhet, skärbarhet och hållfasthet. Lämplig för saltvatten och marin miljö. Vanlig legering i tjockare plåt för maskindetaljer och tunnare plåt där högre hållfasthet erfordras. Denna kvalitet är dyrare än de flesta andra men är den som är mest användbar till att bygga undervattensdetaljer som lampor och liknande.
EN 5083 Likvärdig med legering 5754 men med något bättre spånbrytning. Lite svårare och dyrare att få tag på än 5754.
EN 6061 Legeringen är värmehärdbar, formbar och kan svetsas. Korrosionsbeständigheten är mycket god och i saltvatten tom bättre än ren aluminium. Legeringen används till bla hydralrör, vingspetsar och pga den goda saltvattensbeständigheten ofta i sjöflygplan. Bockbarheten är extremt god. Svår och dyr att få tag på.
EN 6063 Den vanligaste legeringen för strängpressade profiler. Används till konstruktioner som fordrar god hållfasthet och ytfinish. Ändvänds mycket i profiler för fönster, dörrar, inredningsdetaljer och elektronikchassi. En billig legering som är lätt att få tag på. Likvärdig med 6082
EN 6082 En bra legering där högra krav ställs på hållfasthet och skärbarhet. Förekommer i både plåt, stång och profiler. Används i bärande detaljer med krav på god ytfinish efter anodisering. Inbyggda spänningar kan förekomma i valsade produkter. En billig legering som är lätt att få tag på. Likvärdig med 6063.
I tabellen kan du överföra EN(europa) standard till SS(svensk) standard samt se olika legeringars egenskaper.
/gallery/files/3/Kvalitetstabell_500.jpg (/gallery/showimage.php?i=354)
/gallery/files/3/oringsmatt_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=363)
O-ringar
En o-ring är en ring med ett cirkulärt tvärsnitt. O-ringen mäts med invändig diameter(d1) och tvärsnittets diameter(d2). Den går att köpa i nästan alla olika dimensioner och storlekar så att den kan passa alla olika applikationer. O-ringen finns att köpa i olika material såsom nitrit(NBR), neopren (CR) och diverse andra specialmaterial. Det vanligaste/billigaste materialet är helt klart nitrit (NBR). NBR har en temperaturtålighet på ca -30 till +110 grader och fungerar utmärkt till lampor och liknande. Prisexempel på o-ringar är ca en krona för en på ca 15x2mm, 15:- för en på 100x3mm.
O-ringsmontering
/gallery/files/3/oringpressad_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=360) För att din lampa ska hålla tätt så krävs det att o-ringen har ett visst förtryck. Styrkan på förtrycket behöver inte vara speciellt kraftigt utan bara så att o-ringen lätt pressas ihop och får kontakt med båda ytor. Stor kraft är dock ingen nackdel. 10kg förtryck på en 100x2,8mm o-ring har fungerat mycket bra för mig. Är o-ringen obelastad så kommer tätningen att läcka, speciellt om trycket kommer smygande som vid dykning. Volymen av o-ringsspåret bör vara ca 25% större än volymen på o-ringen. Ett rektangulärt spår är det absolut bästa. Detta för att den ska kunna röra på sig och eventuellt kunna expandera vid värme. Viktigt är också att det inte är grader på kanterna som kan skada o-ringen. Slipa gärna av dem lite lätt med ett sandpapper efter att du svarvat/fräst ditt spår. Under belastning (tryck) får spalten inte vara för stor utan bör vara mindre än 25% av o-ringens tvärsnitts diameter(d2).
/gallery/files/3/oringspardjup_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=361)Djupet på spåret(t1) varierar lite beroende på o-ringens diameter(d2). Det är ganska viktigt att spåret får rätt djup. Bredden på spåret(b1) är däremot lite mindre viktigt och det är inte katastrofalt om det inte blir exakt rätt på en tiondels mm bara det inte blir för litet.
Hur man får det tätt
Det finns många olika sätt att montera o-ringen på för att få det tätt men den fungerar nästan alltid på samma sätt. Det finns många teorier om hur många o-ringar man behöver för att få en säker tätning. Vissa säger att man ska ha dubbla o-ringar för att det ska vara riktigt säkert men själv tycker jag att det är mera ett försäljningstrick. En enkel o-ring av simplaste modell i ett enkelt spår håller för tryck över 300bar vilket motsvarar ett djup på ca 3km i vatten! Det enda som krävs är att den ska vara hel, ren och mycket lätt insmord med o-ringsfett. Se även till att alla tätningsytor som o-ringen kommer i kontakt med är rena, utan repor och mycket lätt infettade. Någon sa en gång till mig att ju mindre o-ring desto högre tryck tål din konstruktion. Stämmer detta? Nej, inte riktigt men det blir hellre inte bättre med en för stor o-ring. Rätt o-ring på rätt plats är det bästa. Men vad är det då som bestämmer dimensionen? En regel jag brukar använda är att desto sämre precision och material som flexar ju grövre o-ring använder jag. I plastmaterial som HDPE och liknande material bör man ha ganska grova ringar ca 4-6mm om man ska tillverka typ lampa eller skoter. I mera icke flexande material som stål och aluminium kan man gå ner i storlek 2-3mm. Vid små konstruktioner så används oftast små o-ringar då precisionen i konstruktionen blir mycket hög. Tittar man på tex. skotrar vid o-rings tätningen vid dess kropp (tillverkad i HD plast) så hittar man oftast 310x6mm o-ringar. Däremot om man tittar på en regulator på en högtrycksingång så sitter där en o-ring på 8x1mm. O-ringens diameter bör vara lite mindre än spåret den ska sitta så att den sitter på plats vid ett utvändigt spår. Är spåret invändigt så ska o-ringen vara lite större i diameter än det spåret du tänker använda dit utav men tänk då på att det är o-ringens ytterdiameter du måste räkna med.O-ring obelastad./gallery/files/2/oringispar_small.jpg (/gallery/showimage.php?i=368)O-ring belastad med tex. ett lock. Kallas också statisk tätning (konstant tryck)./gallery/files/2/oringmedlocketpa_small.jpg (/gallery/showimage.php?i=369) O-ring belastad med tex. ett lock och ett yttre tryck. Typiskt utseende på en o-ring sittandes på en undervattenslampa. Kallas också dynamisk tätning då den tätar med hjälp av det yttre varierande trycket.
/gallery/files/2/oringmedtryck_small.jpg (/gallery/showimage.php?i=370)
/gallery/files/3/oringaxeliellellerradie_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=356)Bilden visar en typisk konstruktion av en batterikanister till en dyklampa med olika typer av tätning. Detta är bara några exempel på hur man kan montera o-ringen. Alla tre av dessa konstruktioner fungerar mycket bra.
Kanister 1
Tätningen kräver att du har tillräckligt tjock godstjocklek så att det inte blir för tunt i kanterna runt o-ringen. Denna modell håller även mycket av smutsen borta från o-ringen. För dig som funderar på denna modell och vill ha dubbla tätningar så prova att kombinera den med en ”Kanister 2” tätning.
Kanister 2
Tätningen som inte är beroende av godstjockleken på röret. Passar mycket bra för dig som bygger i rostfritt stål. Här kan man variera precisionen mellan kanister och lock (hög precision liten o-ring, dålig precision större o-ring). Denna modell håller även mycket av smutsen borta från o-ringen. Det pratas mycket om denna modell som ofta sitter på olika lampor antingen som enkel eller dubbel (två spår och två o-ringar).
Kanister 3/gallery/files/3/oringtrycksattlock_thumb.jpg (/gallery/showimage.php?i=362)
En mycket enkel tätning att tillverka då du inte behöver tänka på storleken på något spår. Locket hjälper också till att täta lite extra då det har en stor yta som sedan samlas på den mindre o-ringen. Desto djupare du dyker desto tätare blir din lampa. Nackdelen är att smuts kan komma in på o-ringen men den ska ju ändå rengöras och fetas in när du öppnat locket. Så länge den är stängd så gör smutsen på utsidan ingen skada. För dig som funderar på denna och vill ha dubbla tätningar så prova att kombinera den med en ”Kanister 2” tätning.
Kanisterlock i aluminium med en enkel o-ringstätning.
Undervattenshus till videokamera med dubbla o-ringar.
Undervattensskoter där kroppen tätas med en enkel o-ringstätning.
Feedback!
Jag önskar mera åsikter från er som bygger, tänker bygga eller bara läser. Idag har jag bara fått respons från några få läsare av över tusen läsningar. Skriv gärna var du tycker, bra eller dåligt, funderingar eller förbättringar. Det är sånt som får mig att vilja fortsätta med dessa artiklar. Du kan mejla mig privat eller lägg in en kommentar längst ner på sidan.
Kommer det ett nästa nummer av Lampskolan??
Svaret är… JA! Självklart kommer det en lampskolan 5 men jag kan inte säga när. Jag skriver när jag får inspiration och tycket det är kul. Det är otroligt roligt att bygga och klura på lösningar. Du kommer själv att lära dig mycket nyttigt på ditt bygge. Vill du bara ha en billig lampa så gå och köp en färdig!
Ofta får jag frågan om jag säljer delar eller säljer färdigbyggda lampor. Oftast säljer jag själv inte lösa delar då det bara skulle ta en massa tid för mig att skicka smådelar över hela Sverige. Jag försöker istället att lägga ut namnen på företagen som jag handlar av så att ni kan beställa själva. Vissa delar är mycket svåra att få tag på som privatperson och kräver ofta att man kan skaffa ett kundnummer och beställer i storpack, t.ex. kabelföringar beställs i 100pack… men ibland kan man även prata snällt och lyckas få beställa i brutna förpackningar. Fikabröd är här en beprövad metod/muta för att få berörda personer att göra det som normalt verkar vara omöjligt.
En färdigbyggd lampa kan jag leverera även om det ibland är lång leveranstid på dem. Jag jobbar mycket och är endast hemma över helgerna då därför kan både lamptillverkningen och mailsvarandet ta lite tid ibland.
Lampskolan del 1 (http://baggbodykarna.org/showthread.php?t=68)
Lampskolan del 2 (http://baggbodykarna.org/showthread.php?t=70)
Lampskolan del 3 (http://baggbodykarna.org/showthread.php?t=71)
LampFAQ (http://baggbodykarna.org/faq.php?faq=lampfaq)